Sverige – Urk, Holland

Brev 1, Urk den 3 augusti 2006

Hej govänner

Nu börjar det äntligen kännas som vi är på väg någonstans. Tills nu tycker vi det gått lite trögt och inte alls i den takt som vi förväntat oss. Till det finns många orsaker. Vinden som inte varit nådig mot oss. Vindvisaren har hela tiden visat åt vilket håll vi ska, alltså från vilket håll vinden kommer, och ganska hårt dessutom, för att nästa dag utebli helt. Dessa omständigheter har gjort att vi reviderat vår planerade färdväg med försening som följd. Vi har gått via Kielkanalen istället för genom den danska Limfjorden som lett oss direkt på Holland över Nordsjön. Vi slank nu istället in i holland vid Lauversoog med en rykande kuling från styrbord. Sedan har vi gått på kanaler och över Ijsselmeer ner till Urk, där vi har en liggdag för att vänta ut en SV-kuling som skakade om oss igår.
Annat som försinkar oss är alla trevliga ställen som man bara inte kan fara förbi. Vi har besökt flera ställen i Danmark där Anholt var en pärla, Rensburg i Kielkanalen som alltid är lika trevligt, Nordeney som är präglat av tyska badturister men där yachthamnen ligger lite vid sidan om, osv. Nog om vår försening.
Vi har det trevligt ombord o trivs med tillvaron. Vädret är ju medelhavslikt med sol från morgon till kväll, även om det slagit om till normal temperatur de senaste dagarna. Holland är ju som det är med alla kanaler o otroligt mycke båtar som befar dem, och med trevliga besättningar dessutom. Att tuffa fram på en kanal och möta en annan båt lite på sidan, i en annan kanal, säger lite om hur tätt det kan vara mellan dessa.
Här träffade vi även gamla bekanta från vår förra resa, i båten Chiqitita, Sylvia o Arne, som är på väg till Karibien igen, denna gång via Azorerna. De har lämnar Sverige på obestämd tid.
Här i Urk ligger vi tryggt o bra. Staden som fram till invallningen 1939 låg isolerat på en liten ö med direkt anslutning till nordsjön, är nu en del av det torrlagda “polderland”. Den har fortfarande prägeln av sjöstad med många gamla fina hus och flera kyrkor, allt byggt i rött tegel. Även gatorna är belagda med tegel. Helhetsintrycket ger en hög trivselfaktor som gör det svårt att dra härifrån. Måste ändå ta tillfället som ges i morgon att segla vidare mot södra delen av Markermeer, till Muiden där vi skall ta ner masten för att slippa vänta på broöppning och på det viset snabba på resan. De invallade sjöarna Ijssel- och Markermeer är inte att leka med. Ungefär som Roxen x 2. Djupet är i snitt 4,5 meter vilket ger toppiga o täta vågor. Att kryssa här med en normal båt som vår är att likna vid att sitta i en dusch som öppnar med 8 sekunders intervall. Holländarna med sina grundgående “koggar” ser ut att klara sig bättre men de föredrar liksom vi att bryggsegla idag. Mötte förresten i en kanal, en Ballad – med sprisegel – på en normal mast. Det visar den stora bredd på båtbeståndet här i landet. Det verkar som om de traditionella “koggarna” nu får ge vika för modernare båttyper. Här finns alla de nya massproducerade båtarna vi ser hemma även om, som en seglare kommenterade, “ytan att segla på har krympt till mindre än hälften”, med tanke på djupgåendet. Med traditionella båtar med ett djupgående av 50 cm och flatbottnade kan de ställa sig på en sandbank i väntan på nytt högvatten för fortsatt resa. Inget att rekommendera för oss. Vi hörs snart igen.

Eira o Ulf på Cayenne