Resebrev 32

Brev 32, Finalen, den 3 juli 2008

Så har vi då klämt den sista slussen för denna resa. Den 26 juni kl 18.50 gled vi ut ur Schleuse Büssau, som är den sista i Elbe-Lübeck-Kanal före staden Lübeck. Omedelbart nedanför slussen, på vår styrbordssida, fanns en utmärkt plats för oss. Troligen bättre än den planerade natthamnen i centrala Lübeck. Det kändes som att ta ett värdigt avsked av en gammal vän när vi tog en virre för att fira den sista slussen.
Vi har nu avverkat ca 470 slussar sedan vi gick in i den Holländska slussen Lauwersoog för snart två år sedan. Skrämmande eller? Nejdå, det har varit intressant och stimulerande samtidigt som det har varit en omväxlande sysselsättning. Särskilt den högsta slussen som var ett ”Shiffshebewerk” vid Lüneburg, i Elbe-Seitenkanal, som sänkte oss 38 meter på en gång. Där går man in i en bassäng som sedan sänks med vatten, båt och besättning på en gång. Klart häftigt.
Det enda negativa är att det sliter hårt på materialet, även om vi varit försiktiga och inte har råkat ut för någon kamikazepilot på vattenskoter, så har vi en del jobb att göra när vi kommer hem.
Sista stoppet innan påmastning gjordes i Lübeck där vi hittade en liten kaj mitt i staden som var lugn och vacker med mycken fågelsång. Den var tydligen undanskymd också för det var en plats för utbyte av små vita påsar då och då. Lite kusligt, men ”affärsmännen” brydde sig inte om oss det allra minsta och försvann så snart affärerna var avklarade.
Lübeck kommer vi att minnas som musikens stad. Lördagen bjöd på promenadkonsert på Markt torg, där orkestrar och musikkårer stod fast uppställda runt torget och löste av varandra med olika musikstilar. Här var det publiken som fick flytta sig och det böljade fram och tillbaka över torget.
Kl 17 var vi och lyssnade på Orgelvesper med Bach och Couperin som spelades på den stora orgeln i St. Jacobi kyrka. Pampigt så det förslår.
På söndagen drog vi ner till Travemünde och Böbs Verf, där tid för påmastning var beställd på måndagen. Kl 10.00 var masten på plats och vi var 95€ fattigare. Förövrigt var marinan välskött och Hafen kaptenen trivsam. Tisdag 04.20 släppte vi förtöjningen och 32 timmar senare knöt vi fast vid den trevliga hamnen i Gudhjem på Bornholm. Nu känns det som vi är hemma och härifrån kommer det sista brevet från denna resa att sändas.
(Just nu, kl 12.30, kom en tysk segelbåt in i hamnbassängen med hög fart, passerade oss och gick med fart in i stenpiren. Turligt nog fanns en plats ledig där de gled in. Backslaget hade låst sig i framläge. Jag var borta och hjälpte dem förtöja för de var alldeles chockade. Skönt att ingen gjorde sig illa men båten blev ganska illa tilltygad). Förra gången vi var här, på hemresan efter Karibien, mötte vi en bil som flöt omkring i bassängen.
Vi dyker väl upp så småningom i de östgötska farvattnen. Till dess, ha en bra semester hälsar

Besättningen på Cayenne, Eira o Ulf