Historik

Den tredje januari 1927, kl åtta på kvällen, samlades åtta för kanotsegling intresserade i Linköping - Bergdalen 8, för att dryfta existensmöjligheten av en kanotklubb. Att leda förhandlingarna utsågs Franz Maul.

Segelklubben Måsen

Ingressen här ovan är de första historiska raderna i sällskapets protokollsböcker, nedtecknade på det möte som ledde till bildandet av Segelklubben Måsen vilket är vårt sällskaps första namn. De åtta pionjärerna var Franz Maul, Axel Larsson, Bertil Sjögren, Ivar Sjögren och Kruse Svensson, vilka utgjorde styrelsen, samt Sixten Wärn, Sven Tideman och Weine Karlsson.

Linköpings Segelklubb

Den nya klubben hade många problem och arbetsuppgifter att ta itu med. Det skulle bl.a. ordnas hamn- och varvsplats. Den 31 mars hade man uppdragningsplatsen säkrad och redan på nästa möte, den 19 april, kunde styrelsen meddela att de lyckats hyra plats för hamnen. Under den kommande vintern pålades och byggdes en brygga för hela 400 kronor. Båtavgiften vid denna tid var för kölbåtar 3:50, för kanoter och snipor 1:75 kronor. Vid mötet i april beslöts även att ändra klubbens namn till Linköpings Segelklubb.

Segelsällskapet Roxen

Vid årsmötet den 15 mars 1929 beslöts, efter ett förslag som undertecknats av tjugo medlemmar, att klubben skulle ombildas och anta namnet Segelsällskapet Roxen. Årsberättelsen för det året nämner angående orsaken till ombildningen att förslag härom framförts av medlemmar som kommit till insikt om den felslagna taktik som förts för frambringandet av en livskraftig segelklubb. Som första uppryckning vidtogs vissa medlemmars uteslutning. Medlemsantalet som vid årets början var 67, sjönk till 45, medan båtbeståndet sjönk från 20 till 16. En ny styrelse trädde till och 1931 lyckades sällskapet skaffa och iordningställa det varvsområde som fortfarande är i bruk.

Roxens holme

Man hade nu både hamn och varv, och 1933 även en klubbholme. Från Gränsholms gård arrenderades Stora Sneholmen som sedan dess varit det naturliga utflyktsmålet för seglarna på Roxen. Som första åtgärd på holmen var att bygga en dansbana och till nästa kräftskiva var det stor uppslutning med inbjudna från Linköpings Segelsällskap och Linköpings Motorbåtsklubb.

Kappsegling

Under alla tidigare år var kappsegling den stora behållningen av båtlivet för de flesta. Roxenregattan instiftades tillsammans med LSS och kom att bli den största seglingen även i vår tid. Då kom det båtar från Norrköping och Vättern som ville tampas med insjöseglarna. Vid ett tillfälle kom ett helt skutlass med vättersnipor från Motala. En stor händelse på den tiden.

Amatörbyggen

Amatörbåtbyggeriet var under trettiotalet mycket omfattande och ett femtontal båtar byggdes, oftast under mycket primitiva förhållanden. Många bevis för en otrolig skicklighet och fingertoppskänsla seglar fortfarande med den äran. Materialbrist och pengar var ett stort problem men det ordnade sig alltid på något sätt.

Under krigsåren stannade byggandet upp för att under 1945 ta fart på nytt, men då var antaletbåtar nere i 1929 års nivå mycket beroende på höga båtpriser och tuffa tider. Under hela SSR:s historia har medlemmarna byggt 50-talet båtar. På senare tid mest halvbyggen.

Gamla hamnen

1934 beslöts att den dåvarande hamnen skulle muddras eftersom den ansågs vara i grundaste laget. Sällskapet genomförde arbetet samma sommar med ett inhyrt mudderverk från Linköpings stad. Två år senare (1936) var det dags att bygga om bryggan och efter ytterligare två år (1938) ersattes uppdragningsanordningen med ett elektriskt spel. 1941 inköptes ett förnämligt byggskjul och man lyckades också varvsområdet utökat. 1948 utökades varvsområdet återigen, nu var ytan på hela 3480 m².

Klubbholmen

Efter krigsårens relativa glömska började nu intresset för klubbholmen att göra sig gällande. En ny välbehövlig pontonbrygga byggdes och den gamla trasiga dansbanan ersattes under vintern 1947-1948 som hade inköpts av Idrottsmässan. Ett försök gjordes också att skaffa ett klubbhus till Holmen genom att inlämna ett anbud på en av kronans baracker. Anbudet var emellertid för lågt och baracken gick till en annan anbudsgivare. 1954 restes däremot väggarna till en mycket efterlängtad stuga. Klubbhuset och Holmen blev i fortsättningen ett lockande utflyktsmål inte minst under vintrarna då medlemmar ofta övernattade med endast den sprakande brasan som värmekälla. 1956 lades ännu en pontonbrygga ut. Underhåll och förbättringar pågår ju ständigt genom åren. På våren 1974 företog man sig en Holmenexpedition för diverse arbeten. Bryggan försågs med flytblock istället för de gamla tomfaten och ett nytt verandagolv byggdes till stugan.

Medlemmar

1946 hade sällskapet 17 båtar och 115 medlemmar. Båtantalet hade inte varit så lågt sedan 1929, medan medlemsantalet var högre än vad det någonsin tidigare varit. Förklaringen anses vara de onormalt höga båtpriserna. Sommaren 1947 anordnades för första gången distanskappseglingen tillsammans med LSS. Sällskapet firade detta år sitt 20-årsjubiléum på Frimurarhotellet. Det året hade klubben 19 båtar och 107 medlemmar. Efter krigsåren steg båtantalet snabbt. Det nya jubileumsåret 1952 hade sällskapet en eskader på 35 båtar och medlemsantalet var 125. Tjugo år senare (1972) var antalet båtar 34 och medlemmar 154. Under 70-talet blev segling en folksport och även SSR märkte av det. 1977 hade båtarna ökat till 53 st. och medlemsantalet till 165 st.

Medlemstidningen

Det första medlemsbladet SSR-Piraten kom ut 1945. Finansieringen av medlemsbladet gick normalt ganska bra, med små lotterier, annonser m.m. samt med inkomster från pilkastning som anordnades i samband med den årliga kräftskivan på Holmen. 1952 kom SSR-Piraten ut med ett fylligt jubileumsnummer med historik över de 25 åren. Medlemsbladet gjorde ett längre uppehåll från 1968 och till slutet av 70-talet. Det första numret av den nya bladet kom ut 1980 under namnet Roxenpiraten och fungerar än idag som sällskapets medlemstidning. 1977 gavs en mycket genomarbetad 50-årsbeskrivning av SSR ut.

Nya hamnen

Olika förslag till en ny segelbåtshamn, byggd genom stadens försorg, har ofta diskuterats under årens lopp. Första gången en småbåtshamn kom på tal var 1947 och så småningom tillsattes en kommitté med uppgift att utreda tankarna om en småbåtshamn. 1951 utlystes ett extra möte med anledning av ett förslag från Linköpings hamnutredningskommitté, att anordna en gemensam segelbåtshamn för SSR och LSS. Storleken skulle bli 60 x 120 m med plats för 60-talet båtar. Planerna sköts på framtiden. I och med planerna för en ny sträckning av E4 utanför staden tog planerna en mer konkret form. Det blev nu aktuellt med en ny hamn längre ut mot Roxen i och med att den nya vägen skulle skära av segelleden mellan sjön och hamnen. Vägen kom och hamnen likaså och 1973 fanns en ny anläggning klar. Platsen blev den som de allra flesta alltid hävdat vara den bästa, dvs. strax innanför ön Långa Lisa. Det fanns då två bryggor med plats för 175 båtar. Sedan dess har hamnen vuxit, men utformning och plats är densamma.

Skridskosegling

SSR:s skridskoseglarsektion är faktiskt fem år yngre än moderklubben. Sektionen bildades - eller rättare sagt återuppstod 1932. Skridskosegling är en sport som är helt beroende av lämplig is, och även om Roxen är en av de bästa sjöarna i landet för denna sport, har det ofta hänt att segelsäsongen spolierats av vädrets makter. SSR deltog för första gången i en SM-tävling i Örebro 1934 med ett 2:a lagpris. SM-tävlingarna 1935 och 1938 gav 1:a lagpris. 1939 blev den största framgången för en SSR-medlem hittills. Wille Alborg blev SM-mästare och sektionens 8 deltagare erövrade både 1:a och 3:e lagpris.

Åren från 1977 och framåt

1977 hölls den ett ståtligt 50-årsjubileum med mat, dans och överlämnande av hedersbetygelser på Frimurarhotellet. Jubileumet blev en årsfest av den gamla modellen med avslutande gruppfoto.

På varvet började en lång rad av reparationer. Samtliga fönster i bygglokalen byttes mot nya tvåglasfönster och en allmän uppsnyggning av varvet i sin helhet.

Skridskoseglingssektionen bröt sig ur SSR efter en del resonemang. Skridskoseglarna bildar en ny förening och kallar sig Linköpings Vinterseglare (LVS).

1978

Reparationerna på varvet fortsatte. Fler och större båtar hade tillkommit vilket gjorde att slipen måste repareras och framförallt förstärkas. Spåren förlängdes för att fler båtar skulle få plats och radikala utrensningar i materialskjulet beredde plats för ädlare saker.

1979

Eluttag monterades på bryggorna i nya segelbåtshamnen. Denna investering mottogs med glädje då många vill använda elverktyg vid rustningar under våren. Stugan på Holmen byggdes om. En mellanvägg togs ner och en ny öppen spis installerades. Taket lagades såväl invändigt som utvändigt. Resultatet blev att stugan blev ljusare invändigt.

1980

En ny flaggstång skänktes till SSR. Den sattes upp på Holmen efter bearbetning på varvet. Medlemstidningen Roxenpiraten återuppstår efter 23 sabbatsår. Roxenpiraten utkommer med tre nummer per år och sänds till alla medlemmar per post.

Det beslöts att resultaten från kappseglingarna skulle räknas samman så att en Roxenmästare kunde koras.

Till årets avigsida hörde utan tvekan att den nyresoverade stugan på holmen brann ner till grunden natten mellan den 24 och 25 juni. Branden upptäcktes av besättningen på Diana som via Stockholms Radio larmade länsalarmeringscentralen i Norrköping. Huset hade då stått på Holmen i 26 år.

1981

Alla var eniga om att en ny stuga skulle byggas där den gamla hade stått på Holmen. Så snart bygglovshandlingarna var klara började byggnationen inne på KB-företagens husfabrik. Den 24 januari transporterades den nya stugan över isen till Holmen och den 30 och 31 maj sker invigningen med pompa och ståt. Medlemmarnas arbetsinsatser detta år går till historien som ett exempel på vad god kamratskap kan åstadkomma.

1982

Det här året var det varvets tur att bli föremål för medlemmarnas byggnationsvilja. Det hade sedan länge funnits en önskan om en klubblokal eller en värmestuga. Därför beslutades att byggskjulet som höll på att rustas upp också skulle förlängas mot väster. Pannrummet togs bort och elvärme drogs in. En ny panel spikades runt hela skjulet och ett nytt tak av plåt lades. På insidan bekläddes väggar och tak samt målades i ljusa färger. Resultatet blev ett nytt klubbhus med bygglokal.

På Holmen tillverkades också den legendariska bastun. På grund av att beskedet om bygglov drog ut på tiden fick dock hela byggnaden beklädas med presenning och kom att stå i malpåse ytterligare en tid.

1983

Byggandet fortsatte. Det gamla ordspråket säger ju att man skall smida medan järnet är varmt. Här sades att det är bäst att bygga medan virket är torrt. Värmestugan på varvet blev klar. Bygglovet för bastun blev också (efter mycket om och men) klart.

För att avsluta reparationerna på varvet infördes tillfällig arbetsplikt för alla som hade båt på varvet. Det var något nytt inom SSR. Hittills hade allt arbete utförts helt på frivilligt, men nu ålades alla medlemmar att göra en insats.

En aluminiumbåt inköptes och förlades vid Vita stugan så det blev möjligt att åka bil dit och sedan ro eller haka på en utombordsmotor för att komma ut till Holmen.

1984

1984 blev ett mellanår. Inga speciella renoveringsarbeten gjordes och dessutom spelade vädret många seglare ett spratt. Dåliga vindar innebar ointressanta kappseglingar.

1985

Nu gjordes bastun klar. En ny brygga tillverkades till holmen och den gamla flyttades till badberget och fick utgöra badbrygga i anslutning till den nya bastun.

1986

Under det här året avslutades den mest byggintensiva perioden i SSR:s historia. Arbetet bestod av att göra efterjusteringar till de många arbeten som utförts. Den materiella standarden var högre än någonsin och sällskapet hade god ekonomi.

Åren efter 1987

Tyvärr finns inte verksamheten beskriven så bra åren efter 1987. Därmed efterlyses en sådan av någon medlem. Några speciella händelser är dock:

• 1987 firade SSR 60 år med bastu- och isvaksbad vid Holmen.
• Lördagen den 7 maj 1994 invigdes nuvarande vakt- och värmestuga i hamnen.
• 1996 reparerades spelhuset på varvet och en uteplats till klubblokalen byggdes.
• Lördagen den 22 november 1997 anordnades en 70-årsfest på Katedralskolan.
• 1998 kom det efterlängtade nya sjökortet som SSR varit med och sponsrat. Dessutom byggde ett antal SSR-medlemmar ett nytt bryggdäck till mastkranen vid hamnen.
• Den 7 maj 1999 publicerades SSR:s webbplats på Internet.
• 2002 byggdes en av bodarna om till toalett.
• 2003 gjordes det norra spåret i ordning samt att det byggdes ett nytt skaket. En ny y-brygga färdigställdes och toaletten målades. Domännamnet ssroxen.se registrerars för klubbens webbplats.
• 2006 byttes bryggan vid mastskjulet ut mot en ny. Den gamla kapades upp och fraktades bort.
• 2008 byggdes ett nytt robust spelhus på varvet.

2009

Under vintern anordnade klubben tillsammans med Linköpings Segelsällskap och Linköpings Jolleseglarklubb ett föredrag med Gurra Krantz som var både intressant och välbesökt. I samband med sjösättningen den 25 april hölls den traditionsenliga vårfesten med grillning nere på varvet. Sommarfesten på långholmen gick som vanligt i början av augusti och ca 10 båtar och 20 personer deltog. Vid upptagningen anordnades en höstfest med ärtsoppa och punsch i klubblokalen. Ett antal kappseglingar anordnades tillsammans med LSS på Roxen. Många arbetstimmar har lagts ner på varvet i hamnen och byggandet av sex nya bryggsektioner till segelbåtshamnen.

2010

Under vintern anordnade klubben tillsammans med Linköpings Segelsällskap och Linköpings Jolleseglarklubb ett föredrag med Ola Skinnarmo som var mycket intressant och välbesökt. I samband med sjösättningen hölls traditionsenlig vårfesten med grillning nere på varvet. Först helgen i augusti anordnades SSR:s sedvanliga sommarfest, detta år på Stora Ålö. Lördagskvällen blev regnig, men ett 20 tal medlemmar hade trevligt under ett provisoriskt presenningstak. I samband med upptagningen anordnades höstfest med ärtsoppa och punsch i klubblokalen. Klubben har även tillsammans med LSS arrangerat ett antal kappseglingar på Roxen. Många arbetstimmar har lagts ner på varvet i hamnen och byggandet av nya bryggsektioner till segelbåtshamnen.